Veterinärbesök
Igår morse när jag gick ut med hundarna märkte jag att Maxi inte alls var sig själv. Han hade problem att gå och det syntes att han hade ont.
När vi kom in igen kollade jag hans rumpa och mycket riktigt, ännu en analsäcksböld.
I januari 2011 fick han det för första gången och då fick vi åka akut till veterinären och eftersom han fått en sådan kraftig inflammation även denna gång var det dags för ännu ett veterinärbesök.
Analsäcksböld
Den värsta formen av analsäcksinflammationer leder till att hela området runt analsäcken blir inflammerat och så småningom öppnar sig som en böld.Hunden har då väldigt ont och måste som regel drogas för att det skall vara möjligt, och rimligt med tanke på smärtan, att behandla genom spolning. Inte sällan kommer ägaren med hunden till oss innan bölden har öppnat sig. För att påskynda läkningsprocessen skär vi då ofta hål på bölden och släpper ut blodblandat var. Även här är det antibiotika och urspolning av analsäcken som är behandlingen. När hunden har sådan smärta och inflammation så ordinerar veterinären vanligen även ett antiinflammatoriskt medel som hunden får under den värsta tiden, ca en vecka till tio dagar. Och även i detta fallet är det viktigt att följa upp med en kontroll så att man vet att inflammationen och infektionen lagt sig innan man avslutar behandlingen.
Maxi är fortfarande inte riktigt sig själv. Han ligger i vår säng hela tiden och vill inte ens gå ut och kissa.
Bölden varar fortfarande och vi klämmer försiktigt samt tvättar.
Min älskade stackars lille vän!
Jag själv är helt slut. Den psykiska påfrestningen med en sjuk familjemedlem är stor…
