Jag är (för?) trygg

Mitt hem är min borg! Bokstavligt talat.
Jag älskar mitt hem, mitt alldeles egna hem, och det är här jag känner mig som mest hemma och är mest bekväm. Hemma hos mig själv ska jag kunna få vara mig själv i alla avseenden och det skapar trygghet inifrån.

Men tänk om jag skulle få inbrott och någon skulle rota igenom mina saker?!
Jag skulle nog bli knäckt!

Ändå är jag urdålig på att säkra mitt hem. Varför?
Ja det kan jag ju fundera över. Troligtvis just för att ingenting hänt mig trots öppna dörrar och fri lejd in.

Hade jag bott i villa hade jag nog funderat lite närmare på hemlarm men jag vet inte varför behovet inte känns lika starkt när jag bor i en lägenhet. Kanske för att man har så många grannar?
Men visst vet ju även jag att inbrott kan ske i lägenheter med.

Jag misstänker att ett larm är dyrt och det är väl egentligen den största orsaken till att jag inte har något.

En gång i tiden, för länge sedan, hade jag ett ex som tog sig in i min lägenhet när jag var bortrest.
Jag fick ett samtal från grannen och fick sätta mig på tåget hem. Där väntade en krossad ruta, polisavspärrningar och ett hem i kaos!
Det var en hemsk känsla, trots (eller kanske just för) att det för mig var en känd person som gjort det. Jag kunde aldrig mer slappna av i den lägenheten, eller i den delen av staden heller, så jag valde att flytta.

Trots det är jag är jag inte särskilt orolig idag. Varför skulle främmande människor vilja ta sig in i mitt hem?
Jag har ingenting av värde här!
Fast det vet ju inte de förstås…

Jag vet med mig att jag är alldeles för godtrogen och skulle det inträffa att jag fick inbrott så skulle jag nog gräma mig över varför jag inte skaffat ett bättre skydd.

När jag åker bort däremot, då brukar jag tänka mig för. Jag ser till att alla dörrar och fönster är låsta och jag gömmer undan de få värdesaker vi har (fast det mest värdefulla så som mobil, dator och kamera följer ändå oftast med när jag reser bort).
Jag försöker tänka på att inte släcka ner helt utan att ha någon lite lampa tänd.

Så visst finns tankarna någonstans i bakhuvudet ändå… Det kan ske…

• Hemlarm
• Inbrott