Så i lördags var det äntligen dags för vår Lisebergstripp.

Vi var ett gäng kollegor från jobbet som åkte. Jag, Paulina, Louise, Carro, Sofia, Emil och Simon.

Jag har planerat i flera veckor. Vilka som ska ha med sig bilar, vilka som kan köra, när vi ska åka, bokning av hotell, bokning av entrebiljetter och åkband osv osv.
Väderprognosen såg ju inte så lovande ut men det är inte så mycket att göra åt när man redan bokat och betalat allt.

 

Carro sov hos oss och klockan ringde strax innan fyra på lördag morgon. Vi hämtade upp killarna i stan innan vi drog vidare mot Smedjebacken för att möta upp resten och omfördela oss i bilarna.

Efter ett antal stopp (någon behövde kissa, flera behövde röka och sen blev vi hungriga) så kom vi till slut fram till hotellet, Best Western Plus Hotel Mektagonen där vi parkerade våra bilar och sen tog vi spårvagnen 3 hållplatser till Liseberg.

Vi startade med att åka Flumride och det kanske inte var det allra smartaste draget för det var 4 dyngsura tjejer som klev ur! 🙄🤣

Vi tänkte att vi kunde åka en berg- och dalbana för att torka lite så vi hoppade på Lisebergsbanan. Det skulle vi inte heller ha gjort!

Lisebergbanan
Den här berg-och dalbanan är specialdesignad för Liseberg. Drygt 1,3 kilometer lång, tar knappt tre minuter att åka och har en topphastighet på 80 km/timme. Fem tåg kan köras samtidigt med totalt 110 passagerare. År 1987 presenterades den som Europas största och längsta berg- och dalbana. Idag är den varken störst eller längst men fortfarande väldigt populär. Varje år är den en av parkens mest åkta attraktioner.

Vi hann precis högst upp i den första backen och där stannade tåget!

Efter en stund hörde vi en röst som pratade i högtalaren; -“Det där var ju lite lyckligt. Ni verkar ha fastnat. Sitt kvar så återkommer vi om en stund. Det har visst skett en olycka, eller nej, inte en olycka så, men.. ni sitter helt enkelt fast. Behåll lugnet”
– “En från personalen kommer snart att komma upp till er.”

Och efter en stund kommer det en andfådd kille gåendes i trappan bredvid vagnen. Han fick hämta andan en stund och sen berättade han att vi skulle sitta kvar och vänta på teknikerna som skulle säkra vagnen med en vajer innan vi skulle evakueras.
En stund senare sa han att vi skulle få vänta ytterligare en stund eftersom teknikerna hade fullt upp vid en annan berg- och dalbana som hade problem.
Och efter ännu en stund sa han iatt vi inte skulle vänta på dem utan påbörja evakueringen så snart han hade fått upp en till kollega som kunde hjälpa till.

Jag som är livrädd för höjder och dessutom satt längst upp på 60 meters höjd mådde inget vidare. Dessutom blåste det rejält och spöregnade!
Jag höll i mig krampaktigt i vagnen och i Sofia som satt bredvid, haha!
André, även kallad “Lisebergspojken” av oss, öppnade upp våra säkerhetsbyglar och sa åt oss att klättra ut på trappan som löper längs med banan.
När alla var ute fick vi börja gå långsamt nedåt och jag höll i mig krampaktigt i ledstången medan mina knän skallrade av rädsla. Puh!

 

När vi äntligen kommit ner skyndade vi oss till Helix för att vi inte skulle behöva tänka och känna efter så mycket innan vi kastade oss vidare in i alla åk. Några timmar senare åkte vi faktiskt Lisebergsbanan igen och då gick det hur bra som helst!

En stund efter att vi kommit ner så började telefonerna ringa och det var lite oroliga anhöriga som sett på nyheterna att det hänt något på Liseberg så de ville ringa och höra så att det inte var vi. Jo men visst, det var ju vi! Haha! 😂

Jag la upp en bild på Instagram och blev kontaktad av en reporter på Expressen. Han ville göra en intervju men jag kände att jag inte riktigt hade tid och bad honom höra av sig senare men han hörde aldrig av sig mer.

Här vänder sig Sofia om i trappan och tar ett kort på oss

Carro som inte åker karuseller stod nedanför och väntade och när hon förstod att vi satt fast så filmade hon oss när vi gick nedåt.


 
Här har vi precis klivit ur vagnen, ser ni höjden??!  😖😬

Olyckor genom åren i Lisebergsbanan

Måndagen den 4 juni 1923 kolliderade två tåg sedan ett av dem fått stopp i en uppförsbacke. En handfull personer fick föras till sjukhus, glädjande nog utan livshotande skador.

Lördagen den 2 maj 1935 ramlade en man ur tåget under färdens gång. Han överlevde men drabbades enligt pressen av hjärnskakning, ryggradsbrott och ryggmärgsskador. Dessutom var båda benen förlamade till en början. Polisutredningen visade att mannen hade satt sig mellan andra och tredje vagnen. Varför visste man inte, men trängsel och brådska angavs som två skäl. Ett tredje var oaktsamhet från personalen som inte upptäckte mannen.

I maj 1947 inträffade en olycka och attraktionen hölls stängd i en vecka. Inget konstruktionsfel upptäcktes utan olyckan kunde ”möjligtvis bero på felaktig kurvbromsning av föraren”.

Trots alla säkerhetsåtgärder som vidtogs vid ombyggnaden 1952 gick det inte att skydda sig mot den mänskliga faktorn. På Valborgsmässoafton 1952 reste sig en alkoholpåverkad 35-årig göteborgare upp under färden och trillade ur vagnen. Mannen fick en kraftig hjärnskakning och bukskador. Hans tillstånd betecknades som allvarligt men inte livshotande. Olyckan gjorde att Liseberg införde spritkontroll för de som ville åka Bergbanan.

Den 28 april 1957 inträffade en dödsolycka i Berg- och dalbanan. Två bröder ramlade ur sin vagn och båda blev påkörda av tåget. Den ena avled medan den andre fick svåra krossår i huvudet och blev så pass förlamad i vänster sida att han hade svårt att gå när rättegången inleddes ett år senare. Han förlorade dessutom synen på höger öga.

Den 2 maj 1966 spårade tåget ur i ingången till sista kurvan och fyra unga norrmän skadades.

Vi fortsatte att gå runt på Liseberg och vi testade att åka det mesta. Vi alla älskade framförallt berg- och dalbanorna!

2 attraktioner fick vi med oss Carro i, Kållerado och spökhuset. Jag har aldrig hört någon skrika så högt! Haha!

Efter en tur i Kållerado kan man blåsa sig torr!

Vi stannar till och äter churros och Louise och Carro gömmer sig för fåglar 😂
Regnponchon blev vår bästa vän men när det äntligen blev lite uppehåll så fick Carro agera ponchobärare 😜

Vi avslutade kvällen med att äta tacos och kebab, åka några sista åk och sen tog vi spårvagnen till hotellet. Vi fick jättefina och fräscha rum och tanken vi hade haft om att gå ut och festa lite på kvällen fick vi kassera, det var ingen som orkade!

Vi vaknade efter en skön natts sömn och åt en stooor hotellfrukost innan vi checkade ut klockan elva och påbörjade vår långa resa hemåt.

Lilla Daniel fick kolloplats hos min kompis Jenny och han har i stort sett sovit konstant sen vi hämtade hem honom 💕 Jobbigt att vara hemifrån.

Och nu ska jag berätta om långtidseffekterna av att tillbringa en heldag på Liseberg – TRÄNINGSVÄRK!
Herregud! Jag har haft sååå ont och knappt kunnat röra mig, hela benen är ömma och nedförsbackar och trappor är rena döden! 🤣
Själva sträckan var inte så lång egentligen men alla trappor… Ojojoj!

💕 Tack alla inblandade för en oförglömlig helg! 💕

 

Like
Like Love Haha Wow Sad Angry
11