Idag har jag varit ledig.

Jag tog hand om en massa samtal som tog hela förmiddagen.

Jag ringde försäkringskassan angående vård av barn i fredags och igår. Jag hade ingen aning om att jag kunde få ut det eftersom Simon är över 10, men det kan man, om det är tex läkarbesök eller liknande som man behöver vara med på.

Det innebar att jag var tvungen att ringa Akademiska i Uppsala angående ett intyg som jag kan lämna till FK.

Ringde även till ortopeden i Falun och berättade vad som hände i fredags, att vi åkte till Uppsala i onödan. Tjejen som svarade var samma tjej som jag pratade med i torsdags kväll och hon blev minst sagt förvånad! Hon visste exakt vad de i Uppsala hade sagt och hon sa att hon hade dubbelkollat Simons namn flera gånger så hon var helt säker på att hon gjort rätt.
Jag sa att jag förstår henne men det spelar ju ingen större roll för mig, nu har det gått några dagar, Simon är färdigopererad och jag är inte längre arg, men jag vill inte behöva bekosta hela resan och alla omkostnader själv!
Det förstod hon så hon skulle skicka hem några papper till mig, som man kan använda för att få tillbaks pengar när sjukvården gjort fel.

Fyllde även i papprena för reseersättningen. Inte nog med att de drar av 5.5 mil enkelresa, de drar även av 100:- per enkelresa i egen omkostnad!
Det blir nog inte så mycket kvar!

Mailade även Akademiska angående kopior på Simons journaler och röntgenplåtarna. De ska jag skicka in till Simons försäkringsbolag så får vi se om han kan få någon ersättning.


Annars har jag inte gjort så mycket idag.
Varit ute med Maxi, sytt ihop hålet i Benjamins jacka, lagat mat och slappat framför datorn…

Är fortfarande ganska trött efter mina få sömntimmar i förrgår natt så nu väntar mer slappande här i soffan.


 

Operationen igår gick bra iallafall även om det tog lång tid.

Vi var i Uppsala klockan nio och vi fick komma in till sköterskan som tog bort gipset. Simon fick en säng och sen fick han byta om till landstingets “fina” nattlinne och strumpor och tvätta armen och handen.

Han kördes upp på operationsavdelningen där de skulle sätta nål mm, men innan dess fick vi gå därifrån.

Vi gick ner i cafeterian och tog en fika medan vi väntade. De hade beräknat operationstiden till ca 45 minuter och sen skulle han vara på uppvaket i ca 1 timme innan de skulle köra ner honom till avdelningen igen.

Vi fikade och väntade och väntade och väntade…
Gick till avdelningen och väntade….

Och väntade….

När han hade varit borta i över 3 timmar började vi undra men vi fick bara veta att han fortfarande låg på uppvaket.
Vi skrattade och sa att vi hoppas de försöker väcka honom, han är ju ändå tonåring så om han får sova hur länge han vill så kommer vi nog inte hem idag! Haha…

Till slut, efter över 4 timmars väntan, kom han nerrullandes.
Lite smågroggy och smågrinig men mest hungrig som en varg!

Efter en macka och lite kissande blev han av med droppet och sen kom kirurgen ner och pratade med oss en sväng och visade de nya röntgenplåtarna.
2 stålplattor fastsatta med 8 skruvar blev resultatet.

Om en vecka ska han få gipset borttaget och om två veckor ska de ta stygnen, men han får inte belasta handen minsta lilla på 6 veckor. Sen ska han få komma till en sjukgymnast.

När vi äntligen blev “utsläppta” från sjukhuset åkte vi raka vägen till pizzeria Rixos och åt MAAAT!
Sen väntade den långa redan hem. Den kändes hundra gånger längre än den var eftersom jag var dötrött men inte vågade sova. Om alla sover i bilen är det svårt för Jonas att hålla sig vaken, men med lite småstopp (rökpauser) så gick det.

Kom hem runt sju. Maxi hade varit hos grannen Ulla och Jonas pappa Jan hade åkt hem till oss under eftermiddan när vi märkte att det drog ut på tiden, så Paulina och Benjamin hade varit iväg och ätit på Burger King.
Tusen tack för all hjälp!

 

Like
Like Love Haha Wow Sad Angry