Efter att ha sovit max 4 timmar var det dags att gå upp tidigt igår.
Eftersom de bygger om i rondellen i Borlänge och det ofta är köer uppemot 20 minuter så bestämde jag mig för att ta en tidigare buss dit så att jag verkligen skulle hinna. Och det gjorde jag, jag fick vänta i över en timme!
Malva, som också skulle till Simon, kom också till bussen och vi satt och pratade hela vägen till centralen.

Äntligen får jag träffa min fina son och se hans (nya) hem i Solna! ❤❤❤
Simon mötte upp oss och vi åkte hem till honom för att lämna av väskor och se oss omkring.

Sen tog vi tvärbanan till Solna där vi besökte bolaget innan vi gick ner till kvarterskrogen och åt middag.

Han bor på 9:e våningen, riktigt högt upp alltså och det är en fantastisk utsikt. Synd bara att jag är så höjdrädd!
Balkongen är inglasad, tack och lov(!), och arbetsskadad som man är var jag ju tvungen att kolla om det var Lumons inglasning och det var det ju! En kund till oss på jobbet…

Kvällen tillbringades i soffan/sängen, vi var trötta hela högen.
Simon hade bäddat och fixat så fint åt mig i vardagsrummet!

Vaknade till blå himmel imorse efter att ha fått iallafall 5 timmars sömn.

Sitter här i sängen och väntar på att Simon och Malva ska vakna, dricker kaffe och bloggar.
Det känns skumt att vara i Stockholm igen, jag känner mig lite som en främling trots att jag är uppvuxen här. Vad snabbt man vänjer sig vid lugnet i Falun/Dalarna.

Jag trivs så himla bra i Falun men visst skulle jag på sätt och vis kunna tänka mig att bo i Stockholm också, speciellt som singel. Här finns ju precis hur mycket som helst att göra om man skulle ha tråkigt. DET är en stor skillnad mot Dalarna, speciellt om man som jag är körkortslös.
Och just DET kan jag sakna, även om jag inte saknar stressen och folkvimlet speciellt mycket.

Ikväll ska vi ut, jag och Simon, men jag vet inte riktigt vad dagen har att erbjuda.. Det visar sig 🙂