image

Nu har jag tillbringat flera dagar med att vara arg, och då menar jag ARG!
Jag behöver nog det… Men det är inte kul för det är inte “jag”.
Inatt vaknade jag 3 gånger av drömmar, exakt vad jag drömde minns jag inte men även då var jag arg. Vaknade till och skakade av ilska!

Jag vet inte vart jag ska göra av min ilska, min frustration? Jag skulle behöva slå på en säck eller något!
Och gnälla av mig, igen… Det känns som om jag ältar… Och det gör jag nog men det är för att jag fortfarande inte fattar. Det är så obegripligt för mig.

Ännu mer obegripligt är att jag är så jävla dum så jag tror mig känna folk, alltid ser det bästa hos människor. När ska jag lära mig?
Lära mig att inte lita på folk, att vara försiktig, försiktig med att visa vem jag är, att inte ge för mycket av mig själv. Och lära mig att folk LURAS, UTNYTTJAR och är OÄRLIGA!

Men jag är ju jag… Hur ska jag kunna ändra mig så att jag blir en kall människa som tror illa om allt och alla? Vill jag verkligen det?

Önskar bara som sagt att jag kunde stänga av, känslor och tankar…
Är sååå arg, och ledsen!

Snälla ni, tänk efter innan ni utnyttjar folks känslor och vänlighet för er egen vinnings skull, det är inte schysst! Alls!
Bara en liten påminnelse till alla…

 

Like
Like Love Haha Wow Sad Angry